Korgar!

Från 9 oktober visar vi korgar från våra samlingar i en utställning i våra lokaler i Landskrona. Utställningen står året ut.

Öppet tis-fre 11-16, lör 11-15

Möt hemslöjdskonsulent Kalle Forss i utställningen där han berättar om de skånska korgtraditionerna.

Korgar har funnits i mer är 10 000 år och de har använts till förvaring och transport. Materialen som korgarna flätats eller bundits av har till stor del varit desamma även om de varierat geografiskt. Teknikerna är många, men vi flätar likadant idag som på stenåldern och alla korgar flätas för hand. Så även idag i en obruten tradition som sträcker sig åtminstone 10 000 år tillbaka i tiden. Skåne har en rik korgtradition. Det har flätats korgar på många ställen, i skiftande material och ofta i oerhört stora mängder.

I trakterna kring Örkelljunga började det under mitten av 1800-talet att växa fram industriell tillverkning av korgar. Först ut var enekorgar. Det var korgar som behövdes i lantbruket, inte minst på den jordbrukstäta slättbygden i söder. Så småningom blev kolgruvorna i norra Skåne stora kunder tillsammans med den framväxande järnvägen. SJ blev så stora beställare av korgar att konsten att fläta ene-korgar spred sig till andra bygder och omkringliggande landskap.
I slutet av 1800-talet började man även fläta pilkorgar. Materialet ansågs lämpligare att använda för tvätterier och bagerier eftersom pilkorgarna är renare än enekorgarna. En tredje korgtyp som flätades i Örkelljunga-bygden var blomsterkorgar. Det var enkelt flätade korgar av engångstyp som var vanliga vid uppvaktningar med blomsterarrangemang i. Vi kan se i räkenskaper från slutet av 1930-talet att det producerade ca 300 000 blomsterkorgar per år.

Längre österut, kring Lönsboda, flätade man spånkorgar. Korgtypen hade kommit med immigranter från Finland, mellan 1590 och1640, till Dalarna och Värmland och vidare till Skåne på sent 1800-tal. Korgtillvekningen förenklades och maskiner infördes för vissa moment. Fast några maskiner som kan fläta korgar finns fortfarande inte. De flätade spånkorgarna användes till stora delar som emballage för frukt och bär. Många hundra tusen flätades om året. Men även andra typer av korgar flätades. En stor nedgång i tillverkningen kom när nya regler infördes som sa att bärkorgar bara fick användas en gång. Då infördes de pappkartonger som vi fortfarande kan se när vi köper jordgubbar. Vissa har kvar ett tryckt flätmönster på utsidan som rest av den stora korgtillverkningen i Lönsboda.

Om vi förflyttar oss bort till gränsen mot Blekinge så har det flätats korgar av hassel. Hassel har använts till korgar i hela östra Götaland, men framförallt förknippats med Blekinge. Det fanns ett område i östra Blekinge och ett i västra där det flätades mycket, men korgarna såg olika ut. Östra Skånes hasselkorgar ingick i samma område som västra Blekinge.

En sista korgtyp på utställningen är den bundna halmkorgen. Den var vanlig på den trädfattiga skåneslätten. Denna korg var tät och lämpade sig för förvaring av spannmål. Mest känner vi kanske igen halmkorgen i äldre tiders bikupor.

Skånes Hemslöjdsförbund arrangerar varje år kurser i korgflätning i ett flertal tekniker. Skånes Hemslöjdsförbund driver även ett projektet Korgen Lyfter tillsammans med Sörmlands Museum. Läs mer om projektet här