Korgseminarium 11 maj

Korgen lyfter – Hur för vi vidare traditionell korgkunskap?

Skånes Hemslöjdsförbund driver sedan några år tillbaka ett projekt om korgar och korgkunskap. I samband med projektet arrangerar vi ett seminarium på Hälsinglands Museum.

Välkommen till en dag om inspiration och erfarenhetsutbyten kring korgar och korghantverk. Om hur kunskapen om att tillverka korgar ska kunna bevaras och utvecklas. Föreläsare och hantverkare berättar om projekt och metoder som tillfört ny kunskap och återupptäckt äldre kunskap om material, tradition och teknik.

Du kan delta på plats i Hudiksvall eller via länk.

10.00 –10.10 Gunilla Stenberg, museichef Hälsinglands museum, hälsar välkommen.

10.10–10.50 Korgen lyfter – ett projekt om att lyfta korgkunskap och korgar Sofia Månsson och Helena Åberg
Sofia Månsson är länshemslöjdskonsulent vid Skånes hemslöjdsförbund och Helena Åberg är projektledare på Sörmlands museum.

Korgen har följt människan i flera tusen år och finns över hela jorden. I Sverige har vi en rik och varierad korgtradition men allt färre behärskar kunskapen att tillverka korgar. Genom projektet vill vi belysa detta, sprida kunskap om korg och inspirera fler att använda och tillverka korgar. Det finns viktig kunskap kvar att ta vara på. Hur kan vi föra med oss korgen in i framtiden?

10.50–11.30 Korgstämma i Järvsö, genomförande och möten med korgmakare i 25 år Anna-Carin Åsbrink

Anna-Carin kom 1980 ut med boken »Målade korgar« med Hilding Mickelsson. Sedan dess har hennes stora intresse varit korgar och möten med de korgmakare som visat många olika tekniker på Korgstämman i Järvsö under 25 år.

11.30–12.00 Mitt förhållande till skrucken Ninni Bagge
Ninni kommer prata om barndomsskrucken – lukten, leken, knarret och gömslet – det magiska. Om far- mors arbetsredskap och hennes berättelser om arbetet på fäbodvallen. Om mäster Linnea och mäster Pelle och egna tafatta försök och arvet efter fadern. Respekt, stolthet, kärlek och äran att få lämna över kunskap och förhoppning om skruckens överlevnad.

12.00–13.00 Lunch

13.00–13.30 Stillskäppan från Bjursås i Dalarna Fredrik Eriksson
Fredrik är länshemslöjdskonsulent i Dalarna. Han kommer att tala om hur arbetet med att bevara en korg- tradition och ett immateriellt kulturarv kan ta lång tid och gå i arv från en hemslöjdskonsulent till en annan och hur arbetet hela tiden kan föras en liten bit framåt, för att sedan ligga vilande tills en ny generation hoppar på och tar det hela vidare.

13.30–14.10 Knutkorgar – i Hedesunda som i Ostkarparterna, en etnologisk undersökning Göran Andersson
Göran är utbildad möbelsnickare och slöjdlärare. Han har arbetat som slöjdare och lärare, bland annat
på Västerbergs folkhögskola. Göran har studerat knutkorgar ur ett etnologiskt perspektiv och utifrån den kunskapen lärt sig hur korgarna tillverkats traditionellt. Kunskapen har han förmedlat vidare genom kurser till sina elever på Västerbergs folkhögskola.

14.20–14.40 Kaffe

14.40–15.20 Norska korgtraditioner Hege Iren Aasdal
Hege är utbildad korgmakare och är nu stipendiat på Norsk Handverksinstitutt från 2020 till 2023. Hon är speciellt intresserad av traditionella korgar gjorda i lokala material och hon fördjupar sig nu i de korgtekniker som traditionellt gjorts i Norge och Norden. Många av de traditionella korgteknikerna är gjorda i spräckta (splitta) material och det är detta hon har fokus på under stipendietiden.

15.20–15.50 Mitt liv med korg Karin Lundholm
Mästerslöjdaren Karin Lundholm har ägnat sig åt att studera gamla slöjdtekniker, återupptäcka materia- lens egenskaper och föra in kunskapen om dem i sitt nyskapande slöjdande. Hon har också ständigt arbetat med att föra sina kunskaper vidare genom utbildningar och andra projekt. Hon berättar här om olika tekni- ker och material hon arbetat med under sitt liv med korg.

15.50–16.00 Avslut

Praktisk information:

Anmälan görs till reception@halsinglandsmuseum.se senast 2 maj.
Ange namn, mailadress och om du vill delta på plats (begränsat antal platser) eller digitalt.
Pris 200 kr för de som deltar på plats. I priset ingår lunch och fika. Ange allergier eller specialkost i anmälan.

Seminariet anordnas av Hälsinglands museum, Hemslöjden, projektet Korgen lyfter, Region Gävleborg, Dalarnas hemslöjdsförbund och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet Korgen lyfter drivs av Skånes hemslöjdsförbund och Sörmlands museum med stöd från Nämnden för hemslöjdsfrågor och Riksantikvarieämbetet.

Retro – ur arkivet

en utställningen med utvalda textilier från 60-talet Hemslöjden i Skåne, Landskrona gamla stationshus
26 mars – 14 maj 2022

På Hemslöjden i Landskrona finns ett textilt arkiv med över 2500 föremål. Där finns föremål från så långt tillbaka som 1700-talet fram till 1980-talet. Arkivet flyttades till Hemslöjden i Landskrona 2021 och nu är det sorterat och strukturerat så att det går att ta emot besök. Denna utställning är den första i sitt slag med textilier ur arkivet skapad efter att arkivet flyttades till huset.

Välkommen till 1969
Arkivet rymmer en rik skatt med textilier och mönster från 60-talet formgivna av bland annat Kerstin Mauritzson, Gunilla Fleming och Aina Kånge. I denna utställning plockas några av dessa textilier fram till beskådan.

Året ni kommer stiga in i är 1969. Kanske är det månlandningen på TV:n och Beatles som snurrar i vinylspelaren? På golvet ligger en matta broderad i tvistsöm formgiven av Kerstin Mauritzson och på väggen hänger väven Rymdterapi. Och i fåtöljerna hittar ni tidstypiska kuddar i linnetvist.

Vernissage:
Lördag 26 mars, kl. 11-15
Hemslöjdskonsulent Anna-Lisa Persson finns på plats och visar utställningen.

Föredrag Smide

Järnets möjligheter – Från myrmalm till hammare och spik, en föreläsning ur ett historiskt perspektiv! 

Tid: Onsdag 16 mars, kl. 18.30 på facebook. Du behöver inte vara inloggad eller ha ett facebook-konto för att kunna se och och höra föreläsningen. Klicka bara på länken nedan. Du behöver dock ha tillgång till internet under hela sändningen.

Plats: https://www.facebook.com/hemslojdiskane/videos/1595166044184668

Efter föreläsningen finns det möjlighet för de som är inloggade på facebook att ställa frågor till Johan via chatten.

Det kommer att handla om den äldsta metoden att framställa järn i Sverige, nämligen med myrmalm i blästbruk, med bilder och förklaringar på hela processen till färdig produkt. Fokus kommer vara tidsspannet år 800-1300, främst på hur mödosamt och komplext arbetet varit för att tillverka råvaran för smidet.

Föreläsningen kommer också beröra svårigheterna och begränsningarna man hade och hur detta påverkat hur föremål tillverkats samt hur man i senare tid kommit att lösa detta och hur det även påverkar oss (som smeder) idag.

Du deltar här https://www.facebook.com/hemslojdiskane/videos/1595166044184668

Johan Davidsson anser sig själv som en pragmatiker och benämner sig endast som varmsmed. Han arbetar främst med föremål ur ett historiskt perspektiv, där funktionalitet och formgivning kombineras utifrån ett behov. Till grund av detta är smidda lås av mycket stort intresse för honom. Inspiration kan hämtas av allting från den yngre järnålderns mytologiska motiv till medeltidens skarpa, strikta gotik, till svulstig barock och livlig rokoko.

Med historia som huvudsakligt intresse arbetar han helst med att studera och undersöka historiska förlagor för att skapa nya nyttoföremål, verktyg eller rekonstruktioner av äldre föremål. I smidet är det framförallt föremål med flera delar som mekaniskt samarbetar som skapat ett särintresse för just låssmide. 

Bortsett från varmsmide intresserar han sig även för modernare bearbetning av metaller, såsom svarvning, fräsning och tillhörande maskiner. Därtill finns ett brett intresse för träslöjd, möbelsnickeri och läderhantverk, både enskilt och i kombination till metallarbete.

I kvadratmeter lin!

1 kvm lin är ett projekt som initierades av hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland under 2020. Projektet pågick över hela landet under 2021 och samordnades av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Förra året deltog 148 personer från Skåne. I år fortsätter projektet och sprids i hela Norden!

1 kvm lin är ett nordiskt projekt med syfte att sprida kunskap om linet – odling, beredning, spinning och vävning. Alla kan odla lin! Allt du behöver är frö och en kvadratmeter.

I Skåne samarbetar hemslöjdskonsulenter, hemslöjdsföreningar och Skånelin.

Du som vill delta anmäler dig till Annhelen Olsson, annhelen.olsson@hemslojd.org, så får du odlingsbeskrivning och instruktioner om hur du beställer dina fröer.

Anmälan 1 mars – 10 april.

Linfrö kan du köpa i Hemslöjdens butik i Landskrona, eller via webbshoppen hemslojdeniskane.se. Mer information finns på www.hemslojden.org.

Projektet går ut på att odla 1kvm lin. Alltså odla hemma i sitt trädgårdsland, i odlingslåda, på kolonilotten eller någon annanstans där det passar. Linet som odlas är spånadslin och tanken är att vi ska så ungefär samtidigt och sedan ordna beredningsträffar så att de som vill kan göra tråd av sitt lin. Det kommer ju inte bli några mängder så av resultatet kommer ingen väva en duk, men roligt och lärorikt att testa på att odla och beredda något som tidigare var en viktig näring i Sverige. Och alldeles oavsett resultat så är lin väldigt vackert när det står och vajar i vinden med sina blå blommor.

Den mobila utställningen Hassel

Hemslöjdskonsulenterna i Skåne har gjort en mobil utställning om hassel. Den bygger på och består till stor del av den hasselutställning som fanns i våra lokaler i Landskrona under hösten 2020. Utställningen visar slöjdföremål av hassel i många olika tekniker. Den berättar också om hasselns biologi och historia. Vill man kan man i samband med utställningen på egen hand komplettera med mer om hassel. 

Hassel var en av de första trädarterna att vandra in i Skandinavien efter den senaste istiden. Snabbt blev de fettrika hasselnötterna en viktig föda för de första människorna. Vilda hasselnötter plockades fortfarande en bit in på nittonhundratalet för att sen bli allt mer ointressanta i samband med att man började importera odlade nötter. Hassel har spelat en stor roll som material till mindre slöjdade föremål. Käppar, handtag till verktyg och redskap, svarvade föremål och inte minst korgar är det som förknippas med hassel.  Idag har hasseln inget stort ekonomiskt värde. Tvärtom ses den ofta som ett problem eftersom den är svår att bli av med. Hugger man ner den så bildar den villigt nya stammar. Just detta gör den till ett ypperligt nutida slöjdmaterial. I tider när slöjdintresset, inte minst intresset för att tälja, ökar och samtidigt som många har svårt att hitta slöjdmaterial så skulle hassel fylla en viktig roll. På friluftsområden, längs vandringsleder, i närheten av skolor och storstäders ytterområden så skulle det kunna finnas hasselbuskage. Den som är intresserad skulle kunna få ta en eller ett par stammar. Och hela tiden bildas det nya och det till minimal skötsel.

Hyra av den mobila hasselutställningen kostar 1000 kronor per vecka plus frakt. Då får man en liten och flyttbar utställning som tar cirka femton minuter att veckla ut och tända upp. Utställningen är fast monterad på en lastpall och flyttas med hjälp av en handtruck. Höjden är 195 cm och den väger under 300 kilo. Om du vill veta mer eller hur utställningen så tag kontakt med Kalle Forss, tel 070 269 99 85 eller kalle.forss@hemslojd.org

Järnets möjligheter

22 jan–19 mars
Järnets möjligheter – två smeder, ett material

Ylva Hägg och Johan Davidsson ställer ut på Hemslöjden i Skåne

Sträcka och bredda, klyva och bocka, välla och nita. Samma teknikerna kan kombineras och utnyttjas på en mängd olika sätt. En utsmidd plåt kan bli en vinge eller grunden till ett lås. En kluven järnstång kan bli till hornen på en get eller öglan på en nyckel. Med nitar kan delar till ett lås fogas samman eller ben fästas till en kropp. Möjligheterna är många, det är smeden som avgör hur de används.

Invigning: lördag 22 januari kl. 11-15. Båda smederna finns på plats och visar och berättar om sina verk.

redrag: Onsdag 16 mars kl. 18.30. Järnets möjligheter – Från myrmalm till hammare och spik, en föreläsning ur ett historiskt perspektiv.

Tid: Onsdag 16 mars, kl. 18.30 på facebook. Du behöver inte vara inloggad eller ha ett facebook-konto för att kunna se och och höra föreläsningen. Klicka bara på länken nedan. Du behöver dock ha tillgång till internet under hela sändningen.

Plats: https://www.facebook.com/hemslojdiskane/videos/1595166044184668

Efter föreläsningen finns det möjlighet för de som är inloggade på facebook att ställa frågor till Johan via chatten. Läs mer om föreläsningen här

Jul på hemslöjden!

Nu börjar julen på Hemslöjden i Skåne. Vi gör julfint och dukar upp med allt det granna julpyntet. I år håller vi extra julöppet under tre helger.

21-21 nov, öppet kl. 11-15
27-28 nov, öppet kl. 11-15
4-5 dec, öppet kl. 11-15

övriga öppettider
tis-fre 11-16
lör 11-15

Författarsamtal

Annika Persson, Var vid gott mod, 2 nov kl 18-19, Biblioteket i Landskrona

Annika Persson har skrivit boken Var vid gott mod, som handlar om Märtha Måås Fjetterström. Den 2 november besöker hon biblioteket i Landskrona och pratar om sin bok. Samtalet modereras av hemslöjdskonsulent Anna-Lisa Persson. Här köper du boken i vår webbshop

Märtha Måås Fjetterström var föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905-1911 och har i sina berömda textilier influerats mycket av gamla skånska textilier. För mer information och för att boka plats till föreläsningen se Landskrona stadsbiblioteks hemsida.

Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven — men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska — återskapat märta Måås-Fjetterströms historia.

Textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström ritade mattor som fortfarande nästan 80 år efter hennes död säljs för sexsiffriga belopp på världens auktionshus. Hon var stor redan under sin livstid. Riktigt stor. Ändå brändes alla brev, foton, skisser och anteckningar efter hennes död. Så vem hon egentligen var, har vi inte vetat. Inte förrän en livslång bevarad brevsamling dök upp, med brev till hennes nära väninna Clary Hahr.

Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven — men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska — återskapat hennes historia. Hör henne berätta om en tid när svensk textil drog kungligheter, adel och kändisar till de stora internationella utställningarna. När kvinnorna slogs för rösträtt och fick den. När fotsida kjolar och hellånga ärmar gav biljett att röra sig i världen. Och när tecknaren Märta Måås-Fjetterström tog för sig av all den nya friheten, skapade sig ett eget rum och levde i mötena med sina älskade kollegor och kamrater i ett av de första kvinnliga yrkesnätverken.

Korgar!

Från 9 oktober visar vi korgar från våra samlingar i en utställning i våra lokaler i Landskrona. Utställningen står året ut.

Öppet tis-fre 11-16, lör 11-15

Möt hemslöjdskonsulent Kalle Forss i utställningen där han berättar om de skånska korgtraditionerna.

Korgar har funnits i mer är 10 000 år och de har använts till förvaring och transport. Materialen som korgarna flätats eller bundits av har till stor del varit desamma även om de varierat geografiskt. Teknikerna är många, men vi flätar likadant idag som på stenåldern och alla korgar flätas för hand. Så även idag i en obruten tradition som sträcker sig åtminstone 10 000 år tillbaka i tiden. Skåne har en rik korgtradition. Det har flätats korgar på många ställen, i skiftande material och ofta i oerhört stora mängder.

I trakterna kring Örkelljunga började det under mitten av 1800-talet att växa fram industriell tillverkning av korgar. Först ut var enekorgar. Det var korgar som behövdes i lantbruket, inte minst på den jordbrukstäta slättbygden i söder. Så småningom blev kolgruvorna i norra Skåne stora kunder tillsammans med den framväxande järnvägen. SJ blev så stora beställare av korgar att konsten att fläta ene-korgar spred sig till andra bygder och omkringliggande landskap.
I slutet av 1800-talet började man även fläta pilkorgar. Materialet ansågs lämpligare att använda för tvätterier och bagerier eftersom pilkorgarna är renare än enekorgarna. En tredje korgtyp som flätades i Örkelljunga-bygden var blomsterkorgar. Det var enkelt flätade korgar av engångstyp som var vanliga vid uppvaktningar med blomsterarrangemang i. Vi kan se i räkenskaper från slutet av 1930-talet att det producerade ca 300 000 blomsterkorgar per år.

Längre österut, kring Lönsboda, flätade man spånkorgar. Korgtypen hade kommit med immigranter från Finland, mellan 1590 och1640, till Dalarna och Värmland och vidare till Skåne på sent 1800-tal. Korgtillvekningen förenklades och maskiner infördes för vissa moment. Fast några maskiner som kan fläta korgar finns fortfarande inte. De flätade spånkorgarna användes till stora delar som emballage för frukt och bär. Många hundra tusen flätades om året. Men även andra typer av korgar flätades. En stor nedgång i tillverkningen kom när nya regler infördes som sa att bärkorgar bara fick användas en gång. Då infördes de pappkartonger som vi fortfarande kan se när vi köper jordgubbar. Vissa har kvar ett tryckt flätmönster på utsidan som rest av den stora korgtillverkningen i Lönsboda.

Om vi förflyttar oss bort till gränsen mot Blekinge så har det flätats korgar av hassel. Hassel har använts till korgar i hela östra Götaland, men framförallt förknippats med Blekinge. Det fanns ett område i östra Blekinge och ett i västra där det flätades mycket, men korgarna såg olika ut. Östra Skånes hasselkorgar ingick i samma område som västra Blekinge.

En sista korgtyp på utställningen är den bundna halmkorgen. Den var vanlig på den trädfattiga skåneslätten. Denna korg var tät och lämpade sig för förvaring av spannmål. Mest känner vi kanske igen halmkorgen i äldre tiders bikupor.

Skånes Hemslöjdsförbund arrangerar varje år kurser i korgflätning i ett flertal tekniker. Skånes Hemslöjdsförbund driver även ett projektet Korgen Lyfter tillsammans med Sörmlands Museum. Läs mer om projektet här