Järnets möjligheter

22 jan–19 mars
Järnets möjligheter – två smeder, ett material

Ylva Hägg och Johan Davidsson ställer ut på Hemslöjden i Skåne

Sträcka och bredda, klyva och bocka, välla och nita. Samma teknikerna kan kombineras och utnyttjas på en mängd olika sätt. En utsmidd plåt kan bli en vinge eller grunden till ett lås. En kluven järnstång kan bli till hornen på en get eller öglan på en nyckel. Med nitar kan delar till ett lås fogas samman eller ben fästas till en kropp. Möjligheterna är många, det är smeden som avgör hur de används.

Invigning: lördag 22 januari kl. 11-15. Båda smederna finns på plats och visar och berättar om sina verk.

Föredag: onsdag 16 mars, kl. 18.30 kan du se och höra Johan Davidsson berätta om järnets möjligheter ur ett historiskt perspektiv – Från myrmalm till hammare och spik i ett livesänt digitalt föredrag. Föredraget är kostnadsfritt och du hittar länk samt instruktioner på hur du deltar på här, när det närmar sig.

Jul på hemslöjden!

Nu börjar julen på Hemslöjden i Skåne. Vi gör julfint och dukar upp med allt det granna julpyntet. I år håller vi extra julöppet under tre helger.

21-21 nov, öppet kl. 11-15
27-28 nov, öppet kl. 11-15
4-5 dec, öppet kl. 11-15

övriga öppettider
tis-fre 11-16
lör 11-15

Författarsamtal

Annika Persson, Var vid gott mod, 2 nov kl 18-19, Biblioteket i Landskrona

Annika Persson har skrivit boken Var vid gott mod, som handlar om Märtha Måås Fjetterström. Den 2 november besöker hon biblioteket i Landskrona och pratar om sin bok. Samtalet modereras av hemslöjdskonsulent Anna-Lisa Persson. Här köper du boken i vår webbshop

Märtha Måås Fjetterström var föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905-1911 och har i sina berömda textilier influerats mycket av gamla skånska textilier. För mer information och för att boka plats till föreläsningen se Landskrona stadsbiblioteks hemsida.

Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven — men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska — återskapat märta Måås-Fjetterströms historia.

Textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström ritade mattor som fortfarande nästan 80 år efter hennes död säljs för sexsiffriga belopp på världens auktionshus. Hon var stor redan under sin livstid. Riktigt stor. Ändå brändes alla brev, foton, skisser och anteckningar efter hennes död. Så vem hon egentligen var, har vi inte vetat. Inte förrän en livslång bevarad brevsamling dök upp, med brev till hennes nära väninna Clary Hahr.

Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven — men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska — återskapat hennes historia. Hör henne berätta om en tid när svensk textil drog kungligheter, adel och kändisar till de stora internationella utställningarna. När kvinnorna slogs för rösträtt och fick den. När fotsida kjolar och hellånga ärmar gav biljett att röra sig i världen. Och när tecknaren Märta Måås-Fjetterström tog för sig av all den nya friheten, skapade sig ett eget rum och levde i mötena med sina älskade kollegor och kamrater i ett av de första kvinnliga yrkesnätverken.

Korgar!

Från 9 oktober visar vi korgar från våra samlingar i en utställning i våra lokaler i Landskrona. Utställningen står året ut.

Öppet tis-fre 11-16, lör 11-15

Möt hemslöjdskonsulent Kalle Forss i utställningen där han berättar om de skånska korgtraditionerna.

Korgar har funnits i mer är 10 000 år och de har använts till förvaring och transport. Materialen som korgarna flätats eller bundits av har till stor del varit desamma även om de varierat geografiskt. Teknikerna är många, men vi flätar likadant idag som på stenåldern och alla korgar flätas för hand. Så även idag i en obruten tradition som sträcker sig åtminstone 10 000 år tillbaka i tiden. Skåne har en rik korgtradition. Det har flätats korgar på många ställen, i skiftande material och ofta i oerhört stora mängder.

I trakterna kring Örkelljunga började det under mitten av 1800-talet att växa fram industriell tillverkning av korgar. Först ut var enekorgar. Det var korgar som behövdes i lantbruket, inte minst på den jordbrukstäta slättbygden i söder. Så småningom blev kolgruvorna i norra Skåne stora kunder tillsammans med den framväxande järnvägen. SJ blev så stora beställare av korgar att konsten att fläta ene-korgar spred sig till andra bygder och omkringliggande landskap.
I slutet av 1800-talet började man även fläta pilkorgar. Materialet ansågs lämpligare att använda för tvätterier och bagerier eftersom pilkorgarna är renare än enekorgarna. En tredje korgtyp som flätades i Örkelljunga-bygden var blomsterkorgar. Det var enkelt flätade korgar av engångstyp som var vanliga vid uppvaktningar med blomsterarrangemang i. Vi kan se i räkenskaper från slutet av 1930-talet att det producerade ca 300 000 blomsterkorgar per år.

Längre österut, kring Lönsboda, flätade man spånkorgar. Korgtypen hade kommit med immigranter från Finland, mellan 1590 och1640, till Dalarna och Värmland och vidare till Skåne på sent 1800-tal. Korgtillvekningen förenklades och maskiner infördes för vissa moment. Fast några maskiner som kan fläta korgar finns fortfarande inte. De flätade spånkorgarna användes till stora delar som emballage för frukt och bär. Många hundra tusen flätades om året. Men även andra typer av korgar flätades. En stor nedgång i tillverkningen kom när nya regler infördes som sa att bärkorgar bara fick användas en gång. Då infördes de pappkartonger som vi fortfarande kan se när vi köper jordgubbar. Vissa har kvar ett tryckt flätmönster på utsidan som rest av den stora korgtillverkningen i Lönsboda.

Om vi förflyttar oss bort till gränsen mot Blekinge så har det flätats korgar av hassel. Hassel har använts till korgar i hela östra Götaland, men framförallt förknippats med Blekinge. Det fanns ett område i östra Blekinge och ett i västra där det flätades mycket, men korgarna såg olika ut. Östra Skånes hasselkorgar ingick i samma område som västra Blekinge.

En sista korgtyp på utställningen är den bundna halmkorgen. Den var vanlig på den trädfattiga skåneslätten. Denna korg var tät och lämpade sig för förvaring av spannmål. Mest känner vi kanske igen halmkorgen i äldre tiders bikupor.

Skånes Hemslöjdsförbund arrangerar varje år kurser i korgflätning i ett flertal tekniker. Skånes Hemslöjdsförbund driver även ett projektet Korgen Lyfter tillsammans med Sörmlands Museum. Läs mer om projektet här

Älskade Korg!

18 september 2021 – 30 januari 2022 visas vandringsutställningen Älskade Korg! på Österlens Museum.

Älskade korg – Bundet, flätat och vridet, är en vandringsutställning, framtagen våren 2020 i ett samarbete mellan Sörmlands museum, Östergötlands läns hemslöjdsförening och Skånes Hemslöjdsförbund. Utställningen lyfter korgen utifrån perspektiv som hållbarhet, eget skapande och historia. I utställningen visas en stor mängd korgar, material och korgbindningstekniker från olika delar av Sverige.

Välkommen på invigning lördag 18 september kl. 10-14.

Arrangörer finns på plats i utställningen och berättar. Korgmakarna finns på plats för demonstrationer av:
Pilflätning: Annmarie Jönsson och Maria Jönsson
Gräskorgar: Michael Ritter

I vandringsutställningen ingår korgar av ett trettiotal nu verksamma korgmakare. Under utställningsperioden på Österlens Museum är utställningen förstärkt med korgar ifrån museets samlingar samt fler skånska korgmakare.

Korgslöjdare från Skåne som deltar är:

Majken Bertilsson
Kerstin Jönsson
Anne-Marie Jönsson
Maria Jönsson
Ingalill Nilsson
Ann-Sofie Nilsson 
Michael Ritter
Steen Madsen (visserligen dansk men så flittigt anlitad som kurseledare i Sverige att vi räknar in honom som en av våra skånska korgmakare)

Utställningen Älskade korg! vill väcka nyfikenhet kring hantverket, visa mångfalden av korgar i Sverige och berätta om vår rika korgtradition runtom i landet. Svampkorg, bärkorg, papperskorg, varukorg. Korgen som bärhjälp, transport och förvaring har en lång tradition i Sverige och korgmöbler trendar i våra inredningsbutiker. Även i webbutikerna har korgen i digital form en given plats. Däremot finns det inte många korgmakare kvar i Sverige och kunskapen om hur man bider och flätar korgar försvinner bort.

Läs mer om utställningen och alla utställarna på korgenlyfter.se/alskade-korg

Visa din textil

Har du textilier hemma där du funderar över ålder, teknik, material och kanske var den kan vara tillverkad? I höst har du chansen att komma till Hemslöjden i Landskrona och kanske få svar på dessa frågor. Då kommer textilslöjdskonsulenterna Annhelén Olsson och Anna-Lisa Persson finnas tillgängliga för textil konsultation.

Tid: 9 sep, kl. 15-18
Plats: Hemslöjden i Skåne Landskrona

Obs. vi gör inga ekonomiska värderingar.

Föredrag med Hannah Streefkerk

Torsdag 8 juli, kl. 16.30 höll Hannah Streefkerk ett efterlängtat föredrag. (det blev framflyttat från vernissagedagen pga sjukdom) i våra lokaler i Landskrona. Föredraget filmade och livesändes på Instagram.

Det filmade föredraget går att se på Youtube i efterhand under hela utställningsperioden, dvs tom 4 september 2021.

Translated Patterns

Hannah Streefkerk 12 juni – 4 sept, Hemslöjden i Skåne

Hannah Streefkerks arbeten består av installationer och broderier. I hennes verk spelar de textila teknikerna virkning och broderi en betydande roll. Karaktären på dessa tidskrävande tekniker passar ihop med huvudtemat i hennes arbete som är miljöfrågor och tidens natur. Teknikerna är perfekta för att utrycka och undersöka rytm, mönster och struktur. 

I vårt moderna samhälle skall allt gå fort och vår förmåga att investera tid i att göra saker eller reparera dem har minskat. Att brodera, som är ett tidskrävande hantverk, visar vikten av att våga investera tid, och kanske ställa sig frågan: varför investera tid i något som inte lönar sig? Och vad betyder att något lönar sig? 

Se och hör Hannah Streefkerks föredrag som hon höll i våra lokaler i Landskrona. Föredraget är tillgängligt under hela utställningsperioden.

Hassel på Hovdala

Vandringsutställningen HASSEL – biologi, historia och slöjd kommer att visas på Hovdala Slott i sommar.

1-31 augusti 2021, Röda Ladan på Boketorp

En liten utställning om hasseln som oftast lever sitt liv i skuggan av de stora träden och inte har något större kommersiellt värde, men som har så många goda egenskaper för olika hantverk. Historiskt har hassel varit ett viktigt slöjdmaterial till korgar, käppar, tunnband, staket, verktygsskaft, handtag och som material till svarvning och täljning. Föremålen i utställningen är såväl traditionella slöjdföremål som skapade ur ett nytänkande. Slöjdare från Sverige och Norge har bidragit. Utställningen är producerad av Skånes Hemslöjdsförbund.

Öppet Tis-sön kl. 11-17

Fortsätt läsa ”Hassel på Hovdala”